Vardagslyx

Idag var jag och älskade D väldigt spontana. Efter att ha åkt raka vägen från jobbet till systembolaget för att handla inför påsken besökte vi svärföräldrarna. Där blev vi längre än planerat och eftersom vi inte ätit kurrade magen rejält. Istället för att åka hem och slänga ihop något eller beställa en flottig pizza stannade vi till på stan på vägen hem och gick på restaurang. Med magen full av mat och efterrätt sitter jag nu här och njuter över att ibland unna sig lite vardagslyx.

Dessvärre innebar det att dagens promenad uteblev och jag ska därför försöka kliva upp en timme tidigare i morgon och spatsera lite. Det kommer att bli svårt att motivera mig själv till det i morgon när sängen värmer, så vi får väl se. Tanken är ju god iallafall.

Man tager vad man haver

Middagen skulle tillagas. Spagetti och köttfärssås stod på menyn. När köttfärsen och löken bryts slås vi av upptäckten att de krossade tomaterna var slut. Efter lite rotande i kylskåp och skafferi hittade vi Heinz chilisås, tomatpuré och creme fraiche. I med det och vips... så hade vi gjort nåt skitäckligt. Det var inte gott, men funkade som bukfylla. Resterna som blev kvar och och som annars brukar bli min lunch åkte dock i soporna. Jag äter det inte gärna igen om jag inte måste...

Egentligen skulle vi kanske inte väntat oss så mycket. Varken jag eller D är några mästerkockar, så att släppa oss lös på improvisation i köket kunde bara sluta på ett sätt. Men nu är vi mätta och det är väl det som är meningen med mat har jag hört.

Gillart!

Jag går inte runt och har prestationsångest hela tiden. Det är bara ibland jag tar en liten dipp i humöret och trycker ner mig själv. Annars är det rätt ok att vara Kajsa faktiskt.

Som igår till exempel. Då visade vågen -0,5kg. Det är trevligt. Och idag började dagen med att bilen gick igenom besiktningen utan anmärkning. Det är också trevligt. Snart är det även påsk och då väntar ännu mer trevligheter i mitt liv. Så det är nog inte speciellt synd om min faktiskt.