v 33

Då har vi gått in i en ny vecka igen. Eller rättare sagt i torsdags gjorde vi det. Vi har passerat två månaders gränsen till beräknat BF och det är idag bara 53 dagar kvar enligt kalendern.
 

 

Min mage sitter väldigt långt ner. Jag har inte alls den där fina gravidmagen man brukar se. I mina ögon ser den mer ut som en överviktig mage än en bebismage. Hängig liksom. Men jag ska väl vara tacksam. Bebis trycker inte så mycket på lungor och revben som h*n skulle gjort om magen var högre.

Det senaste är för övrigt halsbränna på kvällarna när jag slöar i soffan. Ingen jättetrevlig upplevelse. Och som jag misstänkte börjar det även komma några härliga bristningar fram på magen. Så till dig Mia som funderade över oljor och krämer. Det är bullshit :)

Annars skrotar lilla hjärtat på för fullt där inne. Bökningarna blir tydligare och tydligare och det är inte små korta sparkar längre utan mer buffningar. Gensvaren på smekningarna blir fler och det är underbart att få en knuff i handen när man smeker över magen.

Sexy mama!

Går här hemma och plockar lite iklädd ett par ohyggligt sköna, men inte lika fina, mysbyxor och en linne. Håret sitter uppe med ett spänne och ansiktet är helt osminkat. En riktigt fuldag. Men en riktigt skön fuldag.

Barbie

Jag sprang över den här artikeln i Aftonbladet för ett tag sedan.


Det är en människa som själv led av aneroxi för ett antal år sedan som ville lyfta upp vilka ideal vi sänder ut till våra barn. Hon gjorde en barbie i naturlig storlek utifrån de proportioner dockan har. Människobarbien skulle ha varit drygt 180 centimeter lång, ha ett midje- och höftmått på 45 respektive 84 centimeter. Hon skulle vara drygt en meter runt brösten och ha en skostorlek på 32–33. Hon skulle med andra ord ha allt vad dagens 15-åringar drömmer om. Helt sjukt!