Dag 2/8
I morse 8.30 ringde Daniel och sa hej då. De skulle då strax flyga ut med helikoptern till total radioskugga. Det kändes helt sjukt att säga "vi hörs på måndag". Sist han var iväg var det inte alls lika tufft, men då hade vi inga barn heller. Nu har vi två och rädslan att det ska hända honom något är därför betydligt större.
Därefter packade jag och barnen in oss i bilen och åkte till mormorn. Underbart att få lite avlastning. Speciellt när Henning (och även jag och Irma) fortfarande har det tufft med värmen.
Vad morgondagen har att erbjuda får vi se. Åska har utlovats, vilket faktiskt skulle vara skönt. Det behövs en urladdning nu.