MVC

I onsdags var jag iväg på MVC och första besöket sedan ultraljudet. Det känns skönt att komma in i det här nu eftersom jag inte riktigt haft tid att sätta mig in i att det faktiskt kommer ett till barn till oss i maj. Nu blir det lite mer på riktigt och den där växande magen som rör på sig med jämna mellanrum kommer att få ta den tid och den plats den är förtjänt av.
 
Nytt för den här graviditeten är att jag var tvungen att äta järntabletter. Med Irma hade jag värde som "en hel karl" som BM uttryckte sig. Nu låg jag under lägsta nivå, så hon tyckte att det var lika bra att jag fyllde på depåerna. Rätt skönt faktiskt. Det kändes som jag fick en förklaring till den oerhörda trötthet jag har känt senaste tiden.

Hjärtljuden låg iallafall mellan 142 och 148 och SF-måttet låg på strecket över medel. Irmas hjärtslag på samma undersökning låg på 148 och SF-kurvan låg då precis på medel.
 
När jag väntade Irma hade jag precis blivit arbetslös och kunde lägga all fokus på vad som komma skall. Nu finns inte tiden alls, och jag får fundera läääänge varje gång någon frågar vilken vecka jag är i. Men du ska veta lilla vän där inne att vi längtar efter dig. Vem är du? Är du en lillebror? Är du en liten syster? Vi är så nyfikna på dig!