The real thing

Min farmor är en hejare på att allt vad handarbete heter. Ett par raggsockar stickas medan hon kollar på Aktuellt och en matta vävs hur lätt som helst. Så när jag sprang på ett par skitsnygga trasmattor i alla möjliga färger på Ombonat här i stan gjorde jag inte som nån annan säkert skulle ha gjort, dvs. köpa den. Nä, jag knäppte kort på den, visade farmor och vips: två veckor senare hade hon gjort en åt mig.

Mycket roligare att ha en hemmagjord istället för en massproducerad och jag kan vara hela säker på att ingen annan har en likadan.


Den passar jättebra i vår annars lite tråkiga gråa hall. Och tillsammans med Irmas möss- och vantförvaring har vi nu några färgklickar som livar upp.